Egon går över styr

Egots förvrängda självbild.

VAD ÄR DET SOM FÅR maktens män (och kvinnor med för den delen) att så ofta tappa fotfästet, att bli helt fartblinda och ramla utanför verklighetens och samvetets ramar?

Demokrati är vackert. Alla är lika mycket värda, alla har samma rätt att delta och påverka, alla är en del av det gemesammas bästa – ett väl fungerande samhälle, där individer och livskvalitet blomstrar och är i balans med resurser, naturen och det andliga arvet.

Det största hotet mot demokratin och mänskligheten är människan. Svulsten som degenererar våra ideal vår moral, vår ödmjukhet inför livet och vår solidaritet heter ego. Självgodhet och självtillräcklighet och överdriven egoism raserar allt.

I ett normalt ego finns våra naturliga självbevarelsedrifter. Att äta, bo, fortplanta sig, grupptillhörighet (social trygghet), självförsvaret och strävan efter balans och harmoni.

EGOTS FÖRVRÄNGDA SJÄLVBILD

Det är när självbevarelsedrifterna överskrider det naturliga som egot blir sjukt. När vi börjar roffa åt oss mer än vår rimliga och naturliga del av njutning, frosseri, pengar och makt så rasar de demokratiska idealen snabbt och egots ideal tar över. Med det följer också självrättfärdigandet som olja i maskineriet och plötsligt börjar egot skriva egna lagar och regler. Egot får aldrig nog. Svulsten växer och förändrar oss som människor, förändrar våra värderingar, vår moral och framför allt så förändrar det syftet med våra liv.

SJÄLVKLART GÅR INTE EN RIKTIG KUNG PÅ SEXKLUBBAR

Vi ser det hända överallt. Egon som går över styr inom politiken, näringslivet, kyrkan, kungar och presidenter, företagsledare, idrottsstjärnor och idoler av alla slag. Egot får dem att tappa fotfästet. Direktörer ger varandra 70 miljoner i årslön, internationella ledare våldtar unga kvinnor, präster förgriper sig på unga pojkar, kungar och presidenter som skjuter sitt eget folk eller går på porrklubbar… Men sjuka egon rånar också banker, svindlar pengar av medmänniskor, stjäl, misshandlar och mördar. Den baktalar, mobbar och beter sig ofta svinaktigt åt, därför att den drivs av rädslan att inte duga.

Vad är då egot?

Många filosofer har begrundat och säger bland annat att ”Egot är vår identifikation med våra tankar, känslor, åsikter, mentala föreställningar, förhållningsätt osv. Detta resulterar i att egot ger oss en förvrängd bild av verkligheten, en mental illusion. Egot är en reflektion av självet.

Egot gör tre saker jämt och ständigt, den söker tvångsmässig bekräftelse, har ett tvångsmässigt behov av att kontrollera, har ett tvångsmässigt behov av att döma och försvara och har tvångsmässiga osanna förväntningar. Egot tror att den är sig själv, det vill säga människan själv.

Man blir fri från egots grepp och når inre frid och frånvaro av rädsla, genom att avidentifiera sina tankeprocesser och känslor från sig själv. Människan är inte sina tankar, utan människan är den medvetenheten om att dessa tankar finns i människan själv. Man börjar sitt frigörande från egot när man börjar ifrågasätta och uppmärksamma den inre röst som man har i sitt huvud. Dock kommer egot alltid att vara en del av människan. Hur starkt egot är speglas av hur mycket rösten i huvudet styr människan i hennes handlingar och val.”

”Egot är naturligtvis inte den du egentligen är. Egot är din självbild, din sociala mask, det är den roll du spelar. Din sociala mask lever på att bli omtyckt av andra. Den vill styra och lever på att ha makt, för egot lever i ständig rädsla för att inte duga.”

Det är egot, pådriven av rädsla, som får oss att tro att vi blir lyckliga genom att söka bekräftelser i mer pengar, mer makt, mer kontroll, mer kamp, mer sex, mer party, mer, mer, mer av allt. En karusell som aldrig stannar, utan bara snurrar fortare och fortare tills allt går över styr. Egot får oss att tappa kontakten med vårt sanna jag, vårt samvete och sunda förnuft.

Det är genom medvetenhet vi får förmågan att välja om vi ska handla efter egots röst eller inte. Så om alla blir medvetna om skillnaden mellan egot och jaget (medvetenheten) så får vi en bättre värld. Jag tror på det, men ser ingen väg dit i dagens samhälle.