Fossilfri trafik i Sverige 2030

Jag lyssnade på en intervju med miljöminister Lena Ek på P1 igår kväll när jag satt i min fossilbil på väg hem från Skövde. Sveriges regering och riksdag har antagit ett mål att den svenska trafiken ska vara fossilfri 2030. Det är en bra och kraftfull målsättning som innebär att vi ska avskaffa användandet av bensin, disel, etanol och bränslen som på ett eller annat sätt, inklusive produktion och transporter, försorsakar utsläpp från fossila bränslen.

Vi har knappt 18 år dit. Det innebär att målsättningen måste specificeras, strategier formas och en plan för omställningen presenteras och beslutas tämligen omgående. Att byta ut bensin- och dieselmotorer till elmotorer är en sak, men det ska också till infrastruktur för detta. Elmotorer ska laddas och bränsleceller ska förses med vätgas. En omfattande ombyggnasplan och distributionsplan ska sättas i verket.

Att skifta till elbilar

Tekniken för att byta till elmotorer i privatbilar finns redan och är förmodligen den enklaste delen i projektet. Det finns en uppsjö med elbilar (laddbilar) för stadsbruk och kortare sträckor. Det är allt från små citybilar till mer normala modeller. En företag som sticker ut med sina laddbilar är Tesla Motors som med sin Roadster rullar 40 mil på en laddning och har prestanda motsvarande 250 hk. För laddbilar arbetas hårt på att ta fram snabbladdningsteknik. Med vanlig 230 V hushållsel tar det 12 timmar att ladda en bil. Med trefas 480 V hälften och med ny japansk snabbteknik ner till 15 minuter. Målet är att komma ner till ca 5-6 minuter vilket motsvarar den tid det tar att tanka en bensinbil. Snabbladdning, som kräver speciella kraftfulla elaggregat, kommer att erbjudas via tankstationer som idag.

Honda FCX Clarity är en 4-sitsig bränslecellsdriven sedan. 135 hk, toppfart 160 km/h och en räckvidd på ca 50 mil på en full tank (komprimerad vätgas).

För den som kör ofta och långt finns idag bränslecellsbilar med räckvidd på 50-70 mil och prestanda motsvarande en normal bensinbil. Både Honda FCX Clarity och Toyota FHCV är exempel på fossilfria vätgasdrivna bränslecellsbilar med lovvärda prestanda. Bränslecellerna omvandlar komprimerad vätgas till el och restprodukten är vanligt vatten. För att bränslecellstekniken ska fungera krävs krävs produktionsanläggningar av vätgas samt vätgastankstationer. Honda har dessutom tagit fram en färdig anläggning för att kunna producera el och vätgas hemma.

ANM. Bränsleceller är skalbara utan förluster och den kan användas för <1kW för bärbara datorer och mobiltelefoner,1-5 kW för villor och kontor,  50-120 kW för bilar och bussar, 200 kW för sjukhus, hotell och stormarknader. Det finns även anläggningar på flera MW.

Att få privatpersoner och företag att byta till elbilar torde inte vara något problem, när väl infrastrukturen för de två typerna av elbilar byggs ut. Dessutom måste kalkylen vara minst likvärdig eller helst kännbart bättre för det miljövänliga alterntivet, vilket kan styras med avgifter, skatter och subventioner i början.

Hur löser man de tunga transporterna?

Hur ska de tunga transportera avfossiliseras? Idag finns inga elmotorer eller batterier starka nog för långväga transporter. Ett antal hybridfordon har presenterats, bland annat av Volvo, men det är ju bara ett litet steg på vägen. Långväga transporter kan med fördel flyttas till järnvägen om den kan effektiviseras. Det finns idéer om eldrivna trådlastbilar för närtransporter och sträckor där järnväg saknas. Kanske elvägar, kraftiga bränsleceller och biogas kan vara framkomliga lösningar, flera projekt pågår.

Den svenska järnvägen måste gå igenom självrannsakan och ett stålbad för effektiviseras och anpassas till människors, företags och transporters reellla behov.

Elproduktion

En övergång till elbaserad trafik innebär ett kraftig ökning av vår energikonsumtion. Elproduktionen måste därför ökas varvid ett stort antal frågor och problem måste lösas. Om trafiken ska vara fossilfri så måste också elproduktionen som försörjer den vara fossilfri. Vätgasproduktionen, som idag ofta använder fossil naturgas som källa, måste ställas om till miljövänlig vätgas, till exempel genom elektrolys av vatten med hjälp av sol- eller vindkraft.

Nationell samordning av sällan skådat slag

En sådan här omställning torde vara en av de största omställningar en nation kan göra under relativt begränsad tid. Det kräver samsyn, samordning, kreativitet, styrning och samarbete över alla gränser. Det berör alla och alla samhällets sektorer, myndigheter och näringsliv, forskning, teknik och utbildning.

Å andra sidan kan detta ge stora gensvar och effekter på hur resten av världen hanterar miljö- och klimathotet och därmed skapa möjligheter för svenskt know-how.

Regering och riksdag har satt upp ett modigt mål. Det är inte ett vanligt politiskt mål som man Juholta, svika eller prata bort när vi byter regeringar framöver. Det är ett mål som är övergripande, samhällsförändrande och som måste uppfyllas. Det ligger i sakens natur att det inte går att kompromissa, göras halvdant eller politiskt schabblas bort. Det bara måste göras. Inte för den politiska prestigens skull, utan för miljön och våra barns och barnbarns framtid. Och vi kan göra det. Det kan till och med vara den injektion och inspiration som Sverige behöver för att bryta en rad negativa segregerande trender.

Amen. Bra Sverige. Heja på.

Intervjun med Lena Ek