Anna-Karin Hatt och avregleringsprinciper

Regeringen har nyligen presenterat idéer om att öppna upp fjärrvärmenäten så att till exempel industrin kan leverera sin överskottsvärme till samhällsnyttig uppvärmning av fastigheter. Det låter klokt och handlar om att tillvara ta samhällets resurser. Fjärrvärmenäten byggs och driftas i de allra flesta fall av kommunen eller kommunägda bolag och är en viktig infrastruktur i samhället. Nätägarna har hittils haft monopol på att leverera värme till sina kunder.

Avreglering och öppenhet

För ett antal år sedan avreglerades elmarknaden som också var en monopolmarknad. Vi kunde därmed välja vilken elproducent vi ville köpa vår elenergi från. Elen transporteras via rikstäckande nät till regionala nät och sista biten via det lokala elnätsbolagets nät, till vilken fastigheten är ansluten. Det lokala elnätet är ofta en kommunägd samhällskritisk infrastruktur. Den är nu avmonopoliserad och alla elproducenter får leverera via den.

Det är ingen som menar att man ska sälja fjärrvärmenätet

Varför är det så svårt för regering och politiker att sätta ner fötterna och tillämpa samma principiella tänk på den nya infrastrukturen, de snabba lokala fibernäten för datakommunikation? Varför vill man att marknaden ska ta över näten med risk för monopolisering och inlåsning? Vill ni sälja bort fjärrvärmenätet, elnätet och VA-nätet också? Om inte, vad är skillnaden?

De öppna stadsnätet är lika samhällskritiskt som elnät, vatten och fjärrvärme och är redan en avreglerad och avmonopoliserad marknad. Byggnation och driften av de öppna stadsnäten sköts i huvudsak av kommunen eller kommunägda företag (ofta energibolagen), precis som de lokala elnätsbolagen ser till att elnäten fungerar.

Via de öppna fibernäten kan en mångfald av leverantörer leverera tjänster till hushåll, företag och organisationer. Allt från Internet, tv, telefoni till säkerhetsstjänster och viktiga samhällstjänster. Slutanvändarna har samma frihet som i elnäten att själva välja. Fibernäten möjliggör samhällsutveckling, frihet, hemarbete och nya affärsmöjligheter för lokala företag och utveckling av lokala samhällsnyttotjänster inom till exempel hemtjänst, utbildning, hälsovård.

Varför vill man sälja bort annan samhällskritisk infrastruktur

Om de kommunägda stadsnäten säljs ut eller “överlåts” genom avtal till nationella operatörer så kommer man att sälja bort den lokala samhällsnyttan med näten. Det torde vara uppenbart att dessa stora (monopolistiska) företag vill kontrollera sin fiber och vad som finns i den. De vill i första hand sälja sina tjänster och har därför inte det lokala engagemang och samhällsnytteperspektiv som det lokala kommunägda stadsnätsföretaget har. Det torde vara uppenbart.

De öppna stadsnäten har under ett antal år skapat en marknadsplats där lokala och regionala företag kunnat expandera, konkurrera och leverera ett stort antal IT-tjänster. En monopolisering av näten skulle obevekligen stänga ner denna konkurrens och ge negativa konsekvenser för det lokala näringslivet.

Många lokala stadsnät har det ekonomiskt kämpigt på en tuff marknad. Men genom att samverka med andra stadsnät kan både effektiviteten förbättras och ekonomin stärkas. Samverkan och harmonisering av de öppna stadsnäten leder till ökad konkurrensförmåga, liksom utveckling av standarder, system och affärsstöd i olika former. Stadsnätens branschförening, Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf), tar just nu starka initiativ till att lyfta stadsnätssverige via en samverkansplattform som kallas Stadsnätsfabriken och som redan efter ett år fått stort gensvar i branschen.

De kommunägda stadsnätsbolagens uppgift är att bygga och drifta stadsnätet. De ska se till att fastighetsägarna och villaägarna kan ansluta sig och att trafiken fungerar i nätet. Det är ingen skillnad mellan den verksamheten och elnätsbolaget som ser till att elnätet fungerar och levererar, eller fjärrvärmebolaget som ser till att pumpar och utrustning fungerar i sitt nät. Oavsett vem som sedan levererar tjänster, el eller värme i näten.

Så alla snälla politiker. Sälj inte ut stadsnäten ännu. Stimulera hellre till öppenhet, samverkan och utveckling av dem. Detta är allas vår viktiga infrastruktur som vi ska vara rädda om. Precis som vi ska värna om alla kommunala angelägenheter och infrastukturer som är till nytta för samhällsutvecklingen. Det är en självklarhet att samhället ska äga sina viktiga infrastrukturer och att de ska vara öppna och till nytta för alla.

– – –

Det finns ca 160 öppna stadsnät i landet som sammanlagt har ca 700.000 kunduttag i sina nät. I de fiberoptiska näten levererar ett 100-tal leveratörer mellan 2-300 olika tjänster i full konkurrens med varandra. Allt från Internet, telefoni och tv till säkerhetstjänster, hemarbete och outsourcing för företag. Leverantörerna är såväl de stora nationella som lokala och regionala företag. Stadsnäten är inga isolerade öar utan är sammanbundna både fysiskt och samarbetsmässigt. Stadsnäten är en viktig del av regeringens IT-vision och en nationell infrastruktur.