God bless America ★★

Frank lever ett ensamt liv efter skilsmässan. Efter jobbet sitter han mest och zappar framför tv:n. Han hoppar från det ena motbjudande programmet till det andra och känner sig mer och mer frustrerad över mänsklighetens förfall. Till råga på allt får han sparken på jobbet.

Frank (Joel Murray) är trött på dokusåpor, rika bortskämda barn som härjar med föräldrarna på live-tv och elaka programledare som hånar och förlöljigar människor. Mest av allt är han trött på sina grannar som håller honom vaken halva nätterna. Frank bestämmer sig för att ta sitt liv, han vill inte vara med. Men när han sitter med pistolen i munnen och fingret på avtryckaren, så dyker den blonda rika tonårstjejen upp i tv-rutan. Hon gastar och skriker om att hon har fått fel bil i födelsdagspresent. Hon vill ha en Cadillac och rika pappa tar på sig skulden och lovar att byta till en Cadillac.

Frank inser då att den där hemska ungen och familjen inte har något berättigande. Så istället för att trycka av pistolen bestämmer han sig för att sätta kulan i tonårsblondinen. Och har man en gång börjat på den resan så fortsätter man. Han får snabbt sällskap av en 16-årig tjej, Roxy (Tara Lynne Barr), som delar hans intresse och de ger sig ut på turne för att verkställa domen mot alla dessa elaka och onda människor som inte är berättigade att leva.

Synopsen lät lite intressant.

Filmen tar upp ett tema som är ett socialt problem, inte bara i Amerika, utan i hela västvärlden. The world is freaking out. Filmens djupare budskap balanseras av att den har formen av en komedi som fastnar lite i halsen.  Karaktärerna spelas väl och trovärdigt. Filmen är en lågbudgetfilm med ett budskap. Den är varken spännande, action eller galet rolig. Den är aktuell och provcerande.

Men gå för den skull inte ut efter filmen och skjut någon tv-figur du tycker illa om.

Betyg: ★★ (Medelmåttig)