Facebook is a real Zucker

Facebook är ingen trevlig plats. Det är ingen community för mig. Jag känner mig mer och mer som en handelsvara. Jag skriver sällan för jag vet att det jag skriver om resulterar i ännu mer riktad reklam till mig. Jag värjer mig de få gånger jag loggar in för allt skval, spam och reklam som öses över mig. Och jag är ledsen att behöva säga det, men merparten av det som rinner förbi på min startsida intresserar mig inte. Trots att ni är mina vänner. Ibland dyker det förstås upp något guldkorn, någon intressant eller rolig delning eller information. Och jag gillar fortfarande inte Facebooks tidslinje. Den bara förstärker känslan över hur de kartlägger mig. Nojjig? Kanske.

En community som inte vårdar sin viktigaste tillgång (medlemmarna) är på villovägar. Då medlemmarna blivit en handelsvara och köparna (annonsörerna), affärerna och börsen kommer i första rummet så upphör man att vara en sann community. Facebook har blivit en miljardindustri med miljarder medlemmar i sitt varulager, varor till försäljning. Den unge entusiastiske datakillen Zuckerberg som skapade Facebook är idag en kapitalist som profiterar på miljoner människors skvaller, kommentarer och delningar på hans portal. Facebooks börsintroduktion var en klar vägvisning.

Jag säger inte att det är fel att tjäna pengar på en sådan verksamhet. Det kostar multum att driva Facebook. Men när affärsmannaskapet urholkar grunden i en community, när man inte vårdar källan till sina intäkter på ett bra sätt, så är det inte bra. Många upplever Facebook fientligt idag och många tar avstånd eller känner obehag över att lägga ut sina liv i Facebooks händer. Facebook kommer inte att finnas kvar för evigt. Men allt som skrivits, alla bilder och all den detaljerade kartläggning av medlemmarna som gjorts kommer att bevaras och återanvändas. Av vem vet ingen.

Åtskilliga miljoner människor världen över håller inte med mig. De älskar “sin” Facebook. En del så mycket att de inte kan slita sig. Facebook-beroende. Det kanske är ett sätt att få bekräftelser, att vara delaktig, jag vet inte. Facebook har gjort gott också, människor har fått kontakt med varandra, information har spridits och kanske är det ett sätt att umgås för vissa. Jag vet inte. Jag kan bara tala för vad jag känner. Det finns alltid en framsida och en baksida. Och det som är framsida för dig kan vara baksida för mig. Facebook är ingen trevlig plats som jag direkt längtar till eller måste ha i mitt liv.

Skriv gärna en kommentar nedan vad du tycker, om du råkar läsa detta.

.

.